Djur...utan bur.

Bara en liten rapport om mina iaktagelser ute på reklamrundan.

Det blev lite märkliga iakttagelsen. Först sparang två jättestora rävar över vägen och efter dem skuttade en hare. Borde det inta vara tvärtom?

Nästa observation var två fasaner med sina harem...8 hönor.

Lite seare träffade jag på två rådjur och sist men inte minst - en bäver! Men om jag tänker efter lite, så var det kanske en ekorre.

Nu är et jul igen...

Jag har hört en del saker om tomten!

Det lär finnas 780 miljoner barn i världen och varje familj har i genomsnitt 2,5 barn vilket innebär att det finns ca 250 miljoner hushåll med barn. Alla dessa skall tomten besöka under en kväll. Nu gör förstås tidsskillnaden sitt så lite längre tid har han ju på sig.

Om man räkar lite på det så blir det att stackars tomten måste besöka 900 hus i sekunden och för att hinna med detta måste han färdas 90 km i sekunden vilket är 240 gånger snabbare än ljusets hastighet. Accerelationen är så snabb att han då förintas.

Alla klappar, om de inte är för stora, väger ca 380 000 ton. Undrar hur många renar han har som drar släden för en renkraft är det samma som 200 kilo.

Ja, han har det tufft stackars tomten!

Tror du fortfarande på tomten?

Fattar absolut inget.

Jag har varit sjuk i tre dagar och så kom helgen efter det. Så det blev tillsammans fem dagar som jag har varit borta.
Och hur i h-te ser det ut när jag kommertillbaka idag. Rena svinstian! Jag har slitit som ett djur för att få huset återställt igen.
Sedan är det så här att jag ofta får höra hur bra jag har det och inte gör någonting. Hur kan då ett hus helt förfalla på fem dagar när jag inte gör något.
Knäck den nöten den som kan för jag klarar det inte.

Viktigt meddelande till alla som följer Pernillas blogg!

Dessa bilder tycker jag talar för sig själv! Visst är de gulliga mina små töser!!!

Fryser och nyser.

Här sitter jag och fryser och nyser och det är inte roligt alls.

Jag har nu i en hel månad haft nästan alla möbler i vardagsrummet mitt på golvet eftersom jag målar väggarna. Men att det skulle ta så lång tid hade jag inte räknat med. Det har hela tiden varit en massa saker som har kommit emellan.

Så igår eftermiddag gjorde jag ett ryck och fortsatte. Men blev så klart inte färdig eftersom jag skulle flytta ett skåp för att komma åt en vägg. Det skåpet vägde minst FEM ton!!! Jag lade ner och tänkte att jag fortsätter idag. Måste ju tömma hela skåpet först.

Och idag... genomförkyld! Jag orkar inte målaeller tömma skåp.

Mina grannar var här i fredags. Det är bra att bjuda hem folk när man har så stökigt. Man behöver ju inte städa för det är stökigt ändå eftersom man renoverar. Smart tycker jag.

Glömde

Förresten...jag HAR börjat måla om huset.

Glad och förväntansfull!

Tjoho! Jag skall resa till Åbo. Tänk att det finns så snälla människor så de bjuder mig på en resa till Åbo. Min allra bästaste väninna ( som jag förresten träffat här via nätet), ringde mig och sa att eftersom hon inte hade någon chans att gratta mig ordentligt när jag nollade så ville hon bjuda mig till Åbo. Jag är så glad. Vi har inte någon chans att träffas så ofta för42 mil mellan oss. Nu måste jag börja planera. Kläder att vara lite fin i finns inte i min garderob. Jag var inne och kollade priser på täg till Norrköping idag men det blir allt till att ta lilla bilen och köra upp istället. Lågprisresorna var slut till mitten av november och jag har tänkt resa om 10 dagar. Men oh, vad det skall bli riligt!

Superduktig.

Jag har varit på Citygross och köpt rödfärg för nu skall jag verkligen vara duktig och måla om huset. Medan jag går där och tittar slår mig en tanke, jag kan ju inte måla nu när det regnar så förbenat ute. Huset måste ju vara snustorrt. Så jag går till hyllan mitt emot och där står den, färgen som jag tittat på sedan i våras. Kolsvart! Helt underbar. Vilken fin fondvägg. Skit i vilket nu köper jag den. Jag har börjat måla så smått idag. De tråkiga delarna. Kanter och sådant som tar tid. Sååå snyggt det blir. När det är färdigmålat skall jag möblera om och hänga TV:n på väggen. Tror att det blir fint med svart vägg och svart TV. Ja, tusen idèer men att få tummarna loss är en helt annan sak. Samtidigt med detta håller jag på att riva ner tapeterna i sovrummet för jag har fått en läcka i väggen som kommer från badrummet. Så är det att bo i ett gammalt hus men jag vill för allt i världen inte byta. Jag trivs som det är. Nej nu är lördagen slut för mig för imorgon bitti väntar extraknäcket. Upp klockan fem. Vad gör man inte för att överleva!

Ledsen

Tänk, det är nästan så man önskar sig tillbaka till gamla tider då någon kunde sätta ner foten och säga att nu räcker det! Vissa män är idag så veka och (tydligen vettskrämda ) för sin andra hälft att de försöker ta ner månen om hon så önskar och alltsammans bara för att hon måste ha och sedan kan det kastas på soptippen när det inte är roligt längre. Men hon har ju fått sin vilja igenom och det är ju det viktigaste. Ännu en härlig seger!

Inte för att jag vill ha de gamla tiderna tillbaka när kvinnan var mannen undergiven men idag verkar det på många håll vara precis tvärtom...mannen är kvinnan undergiven. Undrar just vad han är rädd för? Något måste det vara.
Sedan...detta eviga köpandet. Ett gammalt ordspråk säger: Allting går att sälja med mördande reklam men det tycks som om det går att köpa så också.

Barn.
Låt barnen vara barn! Låt dem få busa, leka och ha kul. Deras tid kommer tids nog. Tyvärr är det inte så det skall vara idag. Det gäller att bli vuxen så fort som möjligt. Och inte att förglömma, få ta en vuxens ansvar. Det kan aldrig bli bra längre fram i livet. Får man inte leka med dockor som barn så gör man tydligen det som vuxen istället!

Nu har en gammal ledsen, besviken och förtvivlad mormor sagt sitt...i alla fall för denna gången.

Snyggingar

Två ursnygga killar som är stylade inför Carmens kalas. Man måste vara snygg ifall det kommer en massa äckliga tjejer. Det stylade varade inte så länge. Pöötsligt kom storkillen och hade tvättat håret...själv! Lillkillen smetade tårta eller vad det nu var i sitt och blev dubbelt så stilig.

Två målare

Jag sitter här hemma och hämtar mig från en inte så trevlig maginfluensa. Förresten när var en maginfluensa trevlig? I eftermiddags ringde telefonen och det blev ett mycket trevligt och glädjande samtal. Äldsta barnbarnet var det som ringde. Hon hade så bråttom med sitt ärende att hon nästan snubblade på orden. När jag fyllde år var de här och grattade och hon såg att jag höll på att måla så hon frågade om inte hon kunde komma och hjälpa mig. Nu hade hon räknat ut det riktigt bra. Helgen som kommer kunde hon inte men nästa helg skall vi fira hennes födelsedag och efter det kunde hon folja med mig hem och måla. Jag sade till henne att hon först fick fråga mamma om det gick bra. Inga problem... det hade hon redan gjort. Så nu har jag lovat fixa penslar så det räcker åt oss och kanske lite papper att täcka golvet med...eller? Men kul skall det bli!

Händer inget...

Nu var det ett tag sedan. Men som sagt, det händer ju för sjutton inget, varken roligt eller tråkigt.
Jo förresten, våren är på gång. Det har anlänt tre tranor här och det är förtruppen som är ute och kollar läget. Efter att de har visat sig brukar det ta tre veckor innan man börjar känna av våren.
Nu kan snart mina små älsklingar från Kristianstad komma och sova över hos mig. Det är lättare när vi kan vara ute lite och göra saker. De är ju så duktiga på att hjälpa mormor i trädgådern.
Jag skulle behöva lite semester. Då skulle jag åka upp till Norrköping och hälsa på min kära väninna. Det skullevara så roligt. Nu är det ett och ett halvt år sedan vi träffades. Tjo för nu!

Så var födelsedagen över och det var verkligen trevligt. Vi träffades i stan och gick och åt jättegod mat. Sedan åkte vi hem till mig och åt "köbetårta". Det kändes helt fantastiskt att få lite liv i huset. Här är ganska så tyst annars.

Jag talade om för äldsta barnbarnet att jag skulle måla färdigt i hallen och köket en dag. Hon tog genast upp den tråden och tyckte att hon och jag kunde börja direkt!

Jag tycker bilderna av mina vackra döttrar talar för sig själv om hur lyckad dagen blev!

Ångest?

Jag sitter här och funderar. En timme kvar till stora födelsedagen träder in. Är det nu jag skall börja känna ångesten träda in? Jag kan ju inte längre säga att jag är någonting på 50 längre. Det är minsann inte bara roligt att fylla år. Folk vill ju gratulera också! Det innebär att jag måste städa, baka osv.

Igår kväll satt jag här i lugn och ro och tittade på tv. Plötsligt sa det pang och jag hade ingen tv längre. Skit! Måndagar är min stora tv-kväll. Resten av kvällen gick åt till att leta efter bra priser på en ny. Jag hittade till slut en som svärsonen får hämta med sig hem i morgon. Han arbetar i Malmö, så det passar jättebra. Det är ju typiskt, just som jag har gjort en investering i en ny kamera. Detta var verkligen inte meningen. Men jag får väl äta havregryn en månad till. Allting går om man bara vill.

efter vinter kommer vår...

Puh, efter mycken möda och stort besvär, sitter den här nu...bilden. Jag längtar till sommaren, för då är denna vackra blomma gul. När jag var ute på min reklamrunda idag, hittade jag ett helt fält fullt av kvarglömda solrosor. Jag hoppas att fåglarna hittar dem. Nu äntligen har jag köpt mig en riktig kamera. Det är så förtvivlat roligt att fotografera igen. För att inte tala om hur jag hela eftermiddagen har försökt att lägga bilderna i mappar och album. Men alla barn i början. Först satt jag och överförde bilderna en och en och var verkligen irriterad för att det tog så lång tid...tills jag upptäckte att jag kunde dra musen över alla bilder som skulle överföras och tänk, jag lyckades med att få in en bild här också. Nu börjar jag få kläm på detta. Jag köpte rosa öronvärmare igår som var tänkta att jag skulle ha på mig när jag kör reklamrundan men jag har ångrat mig. Jag skulle antagligen skrämma slag på folk som såg mig. Yngsta dottern hade dem på sig igår när vi gick ut från Citygross och det var verkligen roligt att se folks reaktioner. De skulle inte visa att de tittade men ögonen gick runt i skallen på dem.

Snö och lite annat

Gårdagens sms från 6-åriga banbarnet: "Jag är ihop med nån." Ja, det skall börjas i tid! Go for it girl.
Det har kommit ganska mycket snö i natt och under dagen.
Nu ikväll var jag nere hos yngsta dottern en sväng. Jag sade att jag skulle åka hem och skotta snö. Kommentaren från 3 åriga barnbarnet var: " Mormor varför måste du åka hem och spotta snö" Vad svarar man på det?
Jag håller på att bli gammal tant... Igår kväll var jag på församlingshemmet och lyssnade på föredrag. Det var jag, grannen och 40 andra pensionärer men det var trevligt. Det handlade om gamla ortnamn. Väldigt intressant. Alltså: kärringvarning!

Melodifestivaluttagning

Hur hemskt kan det bli! Bästa låten kom sist.... eller sämsta låten kom först? Jag vet inte riktigt. Tyckte det var väldigt virrigt. Ring och rösta. Nu är det dags att ringa och rösta igen och sedan är det dags att ringa och rösta igen. Förr när jag var ung, alltså under Hans Majestät Gustav Vasas tid, fanns det en jury på plats som röstade och de gjorde de bara en gång. Sedan var det klart Nu är det en vecka kvar till nästa omgång och givetvis kommer jag att sitta där och titta...och reta mig!

Stålmormor...på riktigt!

Gud vilken muskulös kvinna jag håller på att bli och det har jag fåren att tacka för! Prova att utfodra får med 58 stycken halvvuxna lamm omkring benen. Då gäller det att ha starka benmuskler. Det är ett under att jag inte har stått på näsan ännu men det har varit nära ett par gånger. Fast då ramlar jag mjukt... i ull. Jag har ett litet lamm som har något fel på ryggen för det kan inte resa dig självt. Den lilla stackaren matar jag med flaska. Problemet är mamman till henne. Hon visar sin tacksamhet genom att sticka huvudet under min arm och skall i den positionen samtidigt bli kliad på nosen och allt detta under tiden som jag matar lammet. Jag gissar att det ser ganska "fåraktigt"ut. Samtidigt står det en massa nyfikna lamm runt oss. Kommer de för nära får de en rejäl knuff av fårmamman.

SMS

Dagens sms från älskade barnbarnet: JAG TYKARAM DAJ
Min dag är räddad och mormor mår jättebra.

Ge järnet (en spark i baken)

Tusen tack kära dotter gör jättefina gardiner. Skulle hänga upp dem men måste stryka dem först. Strykjärnet mitt är ganska gammalt men ABSOLUT inte använt för mycket! Men konstigt nog blev det inte riktigt varmt. Jag kunde ta med fingertopparna på det utan att bränna mig. Jag har länge tänkt köpa nytt så sagt och gjort. ÖB nästa och nytt järn blir inhandlat. Hem som tusan för att stryka gardiner! Jag står jättespänd och väntar att järnet skall bli varmt. Lampan slocknar och jag stryker. Men vad är det som händer? Järnet är inte varmt alls. Jag vet kära dotter: Det finns en ratt på järnet som reglerar värmen men det stod på tre prickar, alltså jättevarmt. Nu har jag haft gardinerna med på jobbet och strukit dem men... inte blev de slätare för det. Kanske jag skall prova att stryka dem en fjärde gång... eller så skiter jag i det och hänger upp dem ändå!

MAKE MY DAY....

Frissan i morgon! Skönt, för nu börjar jag verkligen bli långhårig. När jag kom hem tänkte jag att det var bäst att kolla upp hur dags jag skulle vara där. Shit, shit....det var idag klockan fem! Inte en chans att skruva tillbaka klockan två timmar. Nu måste jag vänta en hel evighet innan hon har någon ny tid till mig. Så nu får jag själv ta fram saxen och klippa lite här och där. Tur att jag är självlockig för då syns det inte att det blir ojämt.
Jag har med hjälp av min svärson bytt bänkskivor och vask i köket och diskmaskinen har ännu inte blivit inkopplad. Disk fanns kvar i diskmaskinen, vilket jag totalt hade glömt bort. Så jag plockade ut det för att handdiska det. Det första jag tog ut var en av mina älsklingskaffemuggar och givetvis tappade jag den i golvet så den gick i tusen bitar. Resten förblev faktiskt helt under hela diskningsproceduren. Diskstället blev fullt så jag bestämde mig för att torka allt direkt för att få fint på min nya diskbänk. När tre tallrikar var kvar för torkning tippade hela diskstället över och min fina STORA mattallrik finns inte mer! Fattades nu bara att den hade gjort märken i bänken men under över alla under ... det klarade sig...trorj ag. Jag ser ju så dåligt! Nu sitter jag här STILLA i min soffa och hoppas bara att datorn inte skall haverera innan jag hunnit publicera detta. Tur att alla dagar inte är sig lika!

Nying här

Jaha... då är det väl bäst att göra som "elaka" dottern befaller. Men det vete tusan vad jag skall lyckas skriva här. Det händer ju absolut inget i mitt trista liv! Om nu ingen är intresserad hur jag har det med mina små får som jag sköter om på jobbet. Men det berättar jag om en annan gång...kanske. Jag fick ett sms från ett av barnbarnen, 6 år, idag. Hon hade skrivit det alldeles själv: " Hj hrerdmädaj" Jo tack lilla Mellan med mig är det bara bra! Sedan hon fick egen mobiltelefon behöver jag inte längre någon väckarklocka. Hon ringer oftast en kvart innan min väckarklocka börjar skrälla, vilket innebär att jag får njuta av mitt kaffe och mitt korsord en stund längre om mornarna. Inget ont som inte har något gott med sig!

Tjena moss

Blogg fixad åt mormor..
Nu återstår bara att se om hon skriver nåt i den....